Verksamhetsplan

Tornedalsrådet verksamhetsplan 2018-2020

Rådets verksamhetsplan 2018-2020 bygger på fem pelare:
1. Medlemskommunerna
2. Nordiska Ministerrådet
3. Tornedalsrådets stadgar
4. Tornedalsrådets strategiska verksamhetsplan 2018-2020
5. Planlagda aktiviteter 2018-2020

  1. Medlemskommunerna
    Den andra centrala finansiären av Tornedalsrådet är medlemskommunerna och medlemsavgifterna står för största delen av finansieringen av Tornedalsrådet. Rådets verksamhet är dock djupt förankrat utifrån de krav och prioriteringar som Nordiska Ministerrådet framställer.

    Tornedalsrådet utgör en samarbets- och intressebevakningsorganisation för kommunerna i Finland (Torneå, Ylitornio, Pello, Kolari, Muonio, Enontekiö), Sverige (Haparanda, Övertorneå, Pajala, Kiruna) och Norge (Storfjord, Kåfjord och Nordreisa). Kommunalförbundet är registrerat i Sverige och dess officiella språk är finska och svenska.

    Tornedalrådet är den egentliga institutionella infrastrukturen som sammanknyter Tornedalens kommuner i Sverige, Norge och Finland. Det lokala och regionala gränsöverskridande samarbetet i Tornedalen sker via Tornedalsrådet.

    Tornedalsrådet drar nytta av det arbetet som görs på lokal nivå i medlemskommunerna, bland de lokala och regionala samt nationella aktörerna, mellan gränskommittéerna och på EU-nivå (t.ex. AEBR). Rådets samarbetsinstanser utgörs av bl.a. kommunala och regionala myndigheter, departement och EU, kommunpolitiker, riksdagsmän, verk, övriga gränssamarbetsorgan, EU-parlamentariker, utbildningsorganisationer, handelskammare, företagarorganisationer, kommunförbund och Nordiska Ministerrådet. Tornedalsrådet gör samarbete även med Pohjola-Norden/Förening Norden.

    Det interkommunala och gränsöverskridande samarbetet är s.a.s. på gräsrotsnivå. I strategin står det bl.a. att

”Tornedalsrådet är en aktiv nätverksaktör som skapar gränslösa mötesplatser kring olika frågor (näringsliv, infrastruktur, utbildning, kultur) inom ramen för de administrativa och finansiella resurserna.

Rådet ska utgöra sina medlemskommuners gemensamma intressebevakningsröst på den kommunala, regionala, nationella och EU-nivån och rikta sig till såväl tjänstemän, politiska beslutsfattare som aktörer inom olika områden i de frågor som den strategiska verksamhetsplanen fastställer.

Intressebevakning genomförs genom strategiska möten och aktiv kommunikation. Strategiskt genomförande förutsätter även budgetering av intressebevakningsresurser.”

 

  1. Nordiska Ministerrådet
    Nordiska Ministerrådet utgör den centrala finansiären till Tornedalsrådet och rådets verksamhet baserar sig på de krav och uppgifter som ministerrådet har utformat för gränskommittéerna.

    Nordiska Ministerrådet har definierat sju viktiga mål/punkter och uppgifter för gränsråden och de är centrala när missionen/ Tornedalsrådets målsättning fastställs till åren 2018-2020.Enligt Nordiska Ministerrådet skall gränskommittén bidra till att:
    • Samla lokala och regionala aktörer.
    • Samla in idéer, skapa nätverk och ekonomiska resurser till det gränsregionala samarbetet.
    • Utifrån det nordiska ekonomiska bidraget utgöra den institutionella infrastrukturen för det lokala och regionala gränsöverskridande samarbetet.
    • Identifiera gränshinder som skapas av att det finns riksgränser inom en funktionellt sammanhängande region, och förmedla dessa till rätt adressat.
    • Arbeta med att bryta ner identifierade gränshinder.
    • Stödja regional utveckling, innovation och tillväxt i ett hållbart perspektiv.
    • Säkerställa lokal och regional förankring av det gränsregionala arbetet.

    De nordiska gränsråden utgör en institutionell samarbetsinfrastruktur på den regionala och lokala nivån. Nordiska Ministerrådet lägger stor vikt på lokal och regional förankring.

    Av gränssamarbetsorganen är Tornedalsrådet det enda som arbetar djupt inne i den kommunala nivån och samlar ihop kommuner från tre nordiska länder runt samma bord. Kommunerna fattar besluten som på ett mycket konkret plan påverkar invånarnas vardag i regionen. Genom Tornedalsrådet sker det gränsöverskridande samarbetet mellan medlemskommunerna på ett organiserat sätt.

    Nordiska ministerrådet har i ramkontraktet för åren 2018-2020 poängterat, att gränskommittéernas arbete måste återkopplas till det arbetet, som görs i tre olika temagrupper.

    Tornedalsrådet anser att gränskommittéerna kan ha t.ex. endast ett tema till vilken man kan förankrar sin verksamhet i. Om de övriga teman inte passar in i rådets verksamhet, bör man se på den allmänna nyttan som rådet står för i sin region och bland sina samarbetspartners. Det är viktigt att se verksamheten från ”botten upp”, den måste anpassas till den kontext man arbetar i. Man borde även kunna tåla diverse typ av verksamhet, alla bör inte sättas in i samma formulär. Men detta betyder dock inte att verk-samheten kan vara separat från de teman som ministerrådet anser vara viktigt. Tornedalsrådet anser att Nordiska Ministerrådet har gjort viktiga prioriteringar och ser framemot ett välfungerande samarbete även framöver.

    Angående framtida teman som skulle vidareutveckla de nuvarande Nordiska Ministerrådets teman kan konstateras, att det är svårt att anpassa verksamheten till teman som inte motsvarar den Tornedalska kontexten. Enligt den strategin, som rådet har skrivit, vill medlemskommunerna att man arbetar med konkret samarbetet som gagnar medlemskommunerna och dess invånare. I förhandlingar med medlemskommunerna och speciellt näringslivsgruppen poängteras starkt, att rådets/gränskommitténs verksamhet i Tornedalen måste vara så konkret som möjligt till sitt innehåll.

    Temagrupp 1: Hållbar landsbygdsutveckling
    Utvecklingen av landsbygden, glesbygden och de perifera områdena är viktig för en sammanhållen utveckling i hela Norden. Detta för att ta tillvara den potential som finns i de nordiska regionerna och därmed bidra till att motverka den ökande regionala obalansen vad gäller exempelvis ekonomisk tillväxt, befolkningsutveckling, servicetillgång, könsfördelning och utbildningsnivå.

    Tornedalsrådet består av glesbebyggda kommuner. I Tornedalrådets 13 medlemskommuner bor drygt 70.000 invånare. Man kan med fog säga att de glesbebyggda medlemskommunerna har utmaningar som är specifika för landsbygden. Hela Tornedalsrådets strategi bygger på dessa utmaningar som har med hållbar landsbygdsutveckling att göra. Tornedalsrådet gör samarbete med regionens Leader-partners.

    Temagrupp 2: Innovativa och resilienta regioner
    Det gäller att etablera och utveckla strategiska samarbeten mellan forskning, offentliga myndigheter och näringsliv i städer och på landsbygden, med sikte på att nå en hållbar utveckling.  Klusterutveckling och regionala innovationsprocesser är intressanta teman att arbeta vidare med liksom att förstå och bygga på globaliseringens möjligheter och utmaningar.

    Det andra huvudtemat ”Innovativa och resilienta regioner” innehåller frågor som Tornedalsrådet aktivt samarbetar speciellt med utbildningsaktörerna, dvs. yrkesinstituten, yrkeshögskolorna och universiteten. En ständig utveckling av Tornedalen är starkt förankrad till den kunskap som finns i regionen. Regionens resiliens är såklart starkt förankrad även till regionens livskraft.

    Temagrupp 3: Hållbara städer och stadsutveckling
    Utmaningarna handlar om att växa smart och inte skapa städer med stor miljöpåverkan, motverka segregering, skapa attraktiva och inkluderande miljöer, utnyttja digitaliseringens möjligheter för att utveckla smarta städer, samt överbrygga motsättningarna mellan städerna och den omgivande landsbygden. Det är viktigt att nordiska städer ska vara attraktiva, väl fungerande och trygga för alla. De Nordiska länderna har haft en likartad urban utveckling historiskt sett och har likheter i sina planerings- och förvaltningssystem. Det finns samtidigt tillräckligt stora skillnader både inom och mellan länderna för att ett lärande ska kunna ske inom den stadsregionala utvecklingen. Initiativet ”Nordic Built Cities” med fokus på hållbart byggande, arkitektur och stadsutveckling är intressant för insatsområdet att följa och relatera till – inte minst vad gäller export av idéer och koncept som kan utvecklas ytterligare inom ramen för planering och hållbar stadsutveckling.

    Hållbara städer och stadsutveckling anknyts speciellt till Tornedalens södra medlemskommuner, dvs. samarbetet i de s.k. tvillingstäderna Torneå och Haparanda. Deras utmaningar är av annan form än för de övriga, mer glesbebyggda medlemskommunerna. Det är anmärkningsvärt att Haparanda (ca. 10.000 invånare) och Torneå (ca. 22.000 invånare) utgör över 45 procent av det totala antalet invånare i Tornedalsrådets region (totalt ca. 70.000). Tornedalsrådet gör tätt samarbete med Provincia Botniensis, samarbetsorganet för Torneå och Haparanda stad.

    Tornedalsrådet har fört diskussioner med Nordkalottrådet och Gränskommittén Hedmark-Dalarna om ett projektsamarbete under ministerrådets Temagrupp för Hållbar landsbygdsutveckling. Detta samarbete kommer att utvecklas vidare under 2018.

    Tornedalsrådet kommer även att följa tätt det arbetet som görs i denna och de andra temagrupperna. Resultaten kommer att utnyttjas i Tornedalsrådets verksamhet.

  2. Tornedalsrådets stadgar
    Stadgarna definierar Tornedalsrådets uppgifter. Enligt 2 § definieras rådets verksamhetsfält på följande sätt:
    Tornedalsrådet har som målsättning att främja Tornedalskommunernas och invånarnas inbördes och internationella samarbete genom att verka för områdets intressen och dess utvecklande samt bevarande av det tornedalska kulturarvet.

    Centralt för rådets verksamhet är även 8 § i stadgarna där det konstateras att
    Tornedalsrådet har som uppgift att enligt 2 § verka för Tornedalens gemensamma intressen.

De centrala målsättningarna är intressebevakning för invånarnas och medlemskommunernas räkning samt profilering av Tornedalen. Centrala målsättningar utgörs vidare av att utveckla samt öka samarbetet inom näringsliv och arbetsmarknad, utbildning och kompetensutveckling samt inom kultursektorn i Tornedalen.

4. Tornedalsrådets strategiska verksamhetsplan 2018-2020
Tornedalsrådets har förnyat sin strategi och den antogs av årsmötet i juni 2017. Strategiska verksamhetsplanen 2017-2019 kopplades till stadgarnas paragrafer 2 och 8 (jfr ovan). Intressebevakningen och utvecklingsarbetet koncentreras på frågor som berör näringslivet (inkl. turism), infrastruktur, utbildning och kultur. Intressebevakningen och utvecklingsarbetet sker med samarbetspartners på lokal och regional nivå och den lyfts även till nationell nivå bl.a. via riksdagsledamöterna.

Syftet med Tornedalsrådets strategi är ”att skapa arbete, försörjning, välstånd och trivsel i en gränsöverskridande trygg och ren miljö. Särskilt den gränsöverskridande aspekten styr rådets verksamhet och även medverkan i finansiering av externa projekt.

4.1. Tornedalsrådets mission och vision
Tornedalsrådet har formulerat sin mission på följande sätt:
Tornedalsrådet är av sina medlemskommuner uppskattad samarbetsaktör och intressebevakare”. Rådets uppgift är att genom sin verksamhet som samarbetsaktör för ett organiserat gränsöverskridande samarbete vara en uppskattad aktör bland sina medlemskommuner. För att komma till missionen skall man systematiskt arbeta mot visionen. Å andra sidan ska strategierna eller huvudfrågorna gå framåt för att rådets verksamhet ska ses som meningsfullt.

Tornedalsrådets vision lyder: ”Tornedalen är Europas mest integrerade gränszon”. Invånarna i Tornedalen skall kunna leva, studera, arbeta och vara företagare i en gränsöverskridande trygg och ren miljö som om riksgränser inte skulle finnas. Gränsområdet ska vara det mest integrerade i Europa.

Målet är att göra Tornedalsrådet till ett exemplariskt gränssamarbetsorgan med gränsöverskridande vardagsnära verksamhet. Samarbetet skall gagna såväl kommuner, näringsliv som invånare i området. Det ökande gränsöverskridande samarbetet befrämjar integrationen av området. Hela verksamhetens huvuduppgift är att skapa konkret verksamhet och säkerställa lokal och regional förankring av det gränsregionala arbetet.

4.2. Näringslivs- och kulturarbetsgruppen
Tornedalsrådet samlar in projekt och idéer speciellt från medlemskommunerna. Utvecklingscheferna är representerade i Tornedalsrådets näringslivsgrupp. Dess uppgift är att ta fram nya projekt från medlemskommunerna till Tornedalsrådets gemensamma intressebevakning.

Tornedalsrådets kulturarbetsgrupp består av medlemskommunernas tjänsteinnehavare som svarar för kultursektorns arbete inom medlemskommunerna. En ständig form av kulturarbetsgruppens verksamhet är att utdela kulturstipendium till kulturprojekt som anknyter sig till Tornedalen. Beloppet har höjts från 20.000SEK till 60.000SEK från och med 2018.

Arbetsgruppernas uppgift är att ta upp nya projekt som är kommun- och speciellt lands-gränsöverskridande.  Detta sker årligen och via strategiska verksamhetsplanen och möten. Detta arbetssätt är nytt och har lanserats under år 2017. Huvuduppgiften är att lyfta intressebevakningen på nationell nivå. De tre ländernas riksdagsledamöter är viktiga samarbetspartners och de har kopplats tätt intill denna process. Riksdagsledamöterna är från tre valdistrikt som anknyter sig till Tornedalen, dvs. Troms fylke, Norrbotten och Lappland.

Tornedalsrådet skapar nätverk och samarbetar med de regionala näringslivsaktörerna (företagarföreningarna, handelskamrarna, lokala myndigheterna osv.) i ovannämnda län/landskap.

Via samarbetet har Tornedalsrådet även identifierat gränshinder. Gränshindersamarbetet med Nordkalottrådet är ständigt, rådet är representerat i styrgruppen. Detta samarbete har varit fruktbart och har skapat konkret verksamhet: Tornedalsrådet kommer bl.a. arbeta aktivt med offentliga landsgränsöverskridande upphandlingar. Även gränsöverskridande samarbete och gränshinder inom utbildningsfrågor kommer att tas fram via samarbetet med lokala och regionala partners.

4.3. Strategins spetsar
I samband med förnyandet av strategin skickades kommunerna under årsskiftet 2016-17 en förfrågan om de branscher man ville göra interkommunalt och gränsöverskridande samarbete. Detta är det avvägande man var tvungen att göra för att prioritera verksamheten och teman på regional och nationell nivå. Det är alltså medlemskommunerna som har givit de teman som de vill att rådet skall arbeta med.

De övergripande målsättningarna i Tornedalsrådets arbete har fastställts i rådets strategi. Strategier/spetsar för Tornedalsrådet kan sammanfattas till följande punkter:

  • Ökad livskraft
  • Ökat gränsöverskridande samarbete
  • Befrämja utbildning
  • Stärka kulturen
  • Utveckla infrastrukturen

 

4.5. Utveckling av infrastrukturen
Efter att årsmötet/rådet 13/6 2017 antog Tornedalsrådets strategiska verksamhetsplan, gav rådet som uppgift till styrelsen att koncentrera arbetet kring logistikfrågor och speciellt till frågan kring Ishavsbanan, som även finns med i strategiska verksamhetsplanen 2017-2019. Styrelsen tillsatte en s.k. logistikgrupp, vars uppgift är att hantera logistikfrågor inom Tornedalen.

Finska trafikministeriet gav som uppgift (29/6 2017) till finska trafikverket att tillsammans med Norge utreda olika sträckningsalternativ för Ishavsbanan. Ur Tornedalsrådets synvinkel var den s.k. västliga sträckningen det bästa alternativet då järnvägen skulle gå via Tornedalen, från Kolari till Skibotn och vidare till Tromsö. Tornedalsrådet anlitade ett konsultbolag för att hjälpa till med intressebevakningen, producering av material o.dyl.

Ishavsbanan har via Tornedalsrådet knutits ihop med elektrifieringen av järnvägsbanan Laurila-Torneå och den s.k. Nya Sidenvägen, en ny järnvägsförbindelse från Kouvola via Ryssland och Kazakhstan till Xian i Kina. Tornedalsrådet har gjort aktivt samarbete med Kouvola Innovation (KINNO) för att knyta ihop Nya Sidenvägen i det planerade logistikcentrumet i TorneåHaparanda. Logistikcentrumet skulle öka näringslivets businessmöjligheter i de norra delarna av Sverige, Norge och Finland. Företagen har visat stort intresse för detta..

Finske trafikministern beslöt i mars 2018 att Ishavsbanans sträckning Rovaniemi-Kirkenes kommer att utredas noggrannare. Detta var en besvikelse för rådet som starkt argumenterade för sträckningen Kolari-Kilpisjärvi-Skibotn och eventuellt fram till Tromsö. Logistikgruppen jobbar vidare kring infrastrukturfrågor. Efter regeringsskiftet i Finland under 2019 kan sträckningen Kolari-Skibotn-Tromsö att kunna aktualiseras på nytt. Tornedalsrådet främjar infrastrukturarbeten som gagnar Tornedalsrådets medlemskommuner.

4.6. Utbildningsfrågor som verksamhetens spets
Efter logistikfrågor fokuserar Tornedalsrådet sin verksamhet på utbildningsfrågor under våren 2018 till våren 2019. Tillsammans med Bothnian Arc kommer att göras en finansieringsansökan till AEBR gällande utbildningsaktörernas gränsöverskridande samarbete. I fokus är yrkesskolorna, yrkeshögskolorna och universiteten. Om finansiering beviljas, kommer resultaten att utnyttjas i intressebevakningen kring gränsöverskridande utbildningsfrågor. Tornedalsrådet gör samarbete med Utbildning Nord.

Inom utbildningsfrågor har gymnasieutbildningen och yrkeshögskolan en central roll i rådets verksamhet, såsom även områdets folkhögskolor. Till exempel de yrkesinriktade kurserna i folkhögskolorna är ett viktigt komplement till yrkeshögskolor och universitet och förankrar sig stark till tillväxtfrågor.

Naturligtvis utgör kunskapen och kompetensen från universiteten i Rovaniemi, Luleå, Tromsö och Uleåborg en stor utvecklingspotential för utvecklingen av Tornedalen. Dessa ses som viktiga samarbetspartners. Tornedalsrådet har bl.a. aktivt arbetat med Lapplands universitet och dess arktiska centrum. Samarbetet baserar sig på de gemensamma intressen kring regional utveckling, innovation och tillväxt. Det hållbara perspektivet inom dessa frågor är det centrala.

Tornedalsrådet har varit aktivt med i processen för att Lapplands Universitets projekt ”Environmental Issues of Transboundary Waters in North Calotte project” skall få stöd från Interreg Nord. Finansieringsbeslutet kommer att antas under 2018.

Tornedalsrådet kommer att göra tätt samarbete under våren 2018 till våren 2019 med Yrkesinstitut Lappia. Lappia har fastställt internationell samverkan i närområden som en utav strategins spetsar. Tornedalsrådet har redan haft diskussioner med Lappia kring denna fråga.

Tornedalsrådet kommer under åren 2018-2019 även att lansera en ny och ständig samarbetsform med Lapplands yrkeshögskola (LAMK). I detta samarbete kommer att bygga en samarbetsform som bygger på att examenstuderande och Tornedalsrådet kommer fram med examensidéer till studerande. Examensidéerna anknyts till Tornedalen och målet är att i examensarbeten tas upp frågor som är av intresse för Tornedalsrådets medlemskommuner och rådets strategi.

Det första examensarbetet ”På Norrskensvägen – en resa i tystnad” och erfarenheterna kring detta kommer att utnyttjas i det kommande, ständiga samarbetet mellan rådet och yrkeshögskolan. Efter att modellen har skapats kommer den att användas som ett exempel för andra aktörer i utbildningssektorn. Motsvarande former av samarbete kommer att föras vidare bland andra aktörer i utbildningssektorn.

Ett mer omfattande mål består av en gemensam nordisk arbetsmarknad för både människor och företag utan onödig byråkrati och gränshinder. Varor, tjänster, arbetskraft och utbildning ska röra sig så fritt som möjligt. Målet är att regionen ska uppnå dynamisk, konkurrenskraftig och hållbar utveckling som överskrider kommunernas och rikets gränser.

Via detta gör Tornedalsrådet ett arbete som gagnar medlemskommunerna och via detta ger en liten men viktig del i att utveckla Norden.

4.7. Ökad tillväxt
Alla medlemskommuner strävar efter tillväxt för att kunna upprätthålla och utveckla kommunernas och invånarnas möjlighet till ett bra liv i Tornedalen. I princip bidrar alla Tornedalsrådets strategins spetsar till en ökad tillväxt inom regionen. I alla medlemskommuners intressen är att locka företag och skapa arbetstillfällen.

För Tornedalsrådet gäller det att fokusera på det gränsöverskridande samarbetet över kommun- och landsgränserna inom Tornedalen. Det är viktigt att ta upp gränshinder och annan typ av information som är av betydelse i tillväxtfrågor.

Tornedalsrådet fortsätter samarbetet med företags- och näringslivsaktörer och skapar nya samarbetsnätverk som gagnar medlemskommunerna.

Tornedalsrådet gör en utredning bland berörda kommuner om Arctic Canoe Race kan återupplivas.

Laxfiske har historiskt bedrivits beståndsmässigt i tillhörande älvar och i älvarnas mynningsområden. Enligt havslagen (UNCLOS) har 66 ursprungsstater (state of origin) ansvaret över förvaltningen av vandringsfiskar och privilegiet att fiska efter desamma. Till skillnad från andra hav pågår laxfiske från blandade bestånd i laxens tillväxtområde i Östersjön. TR tar på sig en aktiv roll för återställa den situation som lagen beskriver samt för att rätten till att agera i frågor som gäller Torneälvens vandringsfiskar återinförs.

4.8. Gränsöverskridande samarbete
Tornedalsrådets basverksamhet är att fokusera sig på det arbetet man gör speciellt över landsgränserna i Tornedalen. Nuvarande samarbetet måste ökas och målsättningen är att åstadkomma ett starkare engagemang bland medlemskommunerna för det gränsöverskridande samarbetet. Det är viktigt att Tornedalsrådets medlemmar samt styrelsemedlemmar tar upp i sina medlemskommuner saker och ärenden som behandlas i rådets styrelse- och rådsmöten.

Tornedalsrådet kommer att i samarbete med Tornedalens museum göra en utredning om det samarbete man gjort i historien. Rådet kommer även att på nytt göra en förfrågan till medlemskommunerna om intresset för gränsöverskridande samarbete inom Tornedalen. Resultaten kommer att utnyttjas i strategiarbetet. Tornedalsrådets nya strategi 2020-2023 kommer att kopplas ihop med ramkontraktet mellan rådet och Nordiska Ministerrådet då nuvarande avtalsperiod tar slut år 2020.

Tornedalsrådet är medlem i AEBR (Association of European Border Regions). Tornedalsrådet kommer att fortsätta det gränsöverskridande arbetet på Europeisk nivå via AEBR. Via detta kan inhämtas erfarenheter och praxis från andra AEBR-medlemmar.

 

  1. Planlagda aktiviteter 2018-2020

5.1. Planlagda aktiviteter i 2018
Såsom ovan konstaterats, antogs Tornedalsrådets strategi med dess fem spetsar (Torne-dalsrådets strategiska verksamhetsplan 2017-2019) av årsmötet i Kolari 13/6 2017. Årsmötet gav som uppgift till styrelsen att koncentrera sig på logistikfrågor och speciellt ishavsbanan.

Rådets kansli fokuserar sin verksamhet mars 2018 – mars 2019  på strategins spets ”3) befrämja utbildningen”.
– Projekt kring internationell gränsöverskridande samarbete inom utbildningssektorn, ansökan till AEBR
– Samarbete med Yrkesinstitut Lappia
– Samarbetsprojekt med Lapplands Yrkeshögskola LAMK om en ständig samarbetsform kring examensarbeten som anknyter sig till Tornedalen och Tornedalsrådets verksamhet och strategi. Efter att modellen har bearbetats kommer samma modell att lanseras till andra utbildningsaktörer inom regionen
– Samarbetsprojekt med Lapplands Universitets Arktiska Centrum angående projektet ” Environmental Issues of Transboundary Waters in North Calotte project”
– Seminarium kring internationella och gränsöverskridande utbildningsfrågor under hösten 2018. Utbildningsaktörer från norra Sverige, Norge och Finland. Tornedalsrådet svarar för kostnaderna (tolkning, lokal, material osv)

Att höja kunskapsnivån och samarbetet med utbildningsaktörerna anknyter sig starkt till att lyfta regionens innovationsförmåga samt till regionens resiliens samt hållbar landsbygdsutveckling.

5.2. Annan verksamhet under 2018
– kontakt med Troms fylkes, Norrbottens och Lapplands riksdagsledamöter gällande Tor-nedalsrådets / medlemskommunernas huvudprojekt. I intressebevakningen är även landsting, regionala aktörer, ministeriernas/departementens politiska ledning samt de centrala tjänsteinnehavarna. Huvudprojekten tas upp även under regeringarnas budgetförhandlingar som sker senare på hösten, dvs. budgetpropositionen.
– Tornedalsrådet har gjort samarbete med Haparanda församling kring pilgrimsleder. Haparanda församling har fått ett positivt finansieringsbeslut från Jordbruksverket angående Pilgrimsprojektet i Haparanda (Leader-ansökan). Vd deltar i projektets lednings-grupp. Efter projektet kommer projektet presenteras till alla andra församlingar i Tornedalen. Målet är att få en pilgrimsled från TorneåHaparanda ända fram till Ishavet.
– Samarbete med Leader-partners
– Samarbete med FinskSvenska Handelskammaren (infopoint)
– Samarbete med Lappland Företagare kring projektet ”Gränsöverskridande offentliga upphandlingar i Tornedalen”. Efter kartläggningen kommer en gemensam plan/infobroschyr att produceras under 2019. Informering av detta för företagarorganisationer i Norrbotten och Troms fylke
– Samarbete med Provincia Botniensis, knyter sig speciellt till 3. Hållbara städer och stads-utveckling
– annan ad hoc –verksamhet som anknyter sig till rådets strategi samt Nordiska Ministerrådets prioriterade områdena
– styrelsemöten och årsmötet

5.3. Planlagda aktiviteter 2019
Rådets verksamhetsfokus våren 2019- våren 2020 är i strategins spets ” 1) Ökad livskraft”.
– under år 2019 lanseras en broschyr om gränsöverskridande offentliga upphandlingar
– under år 2019 koncentrerar sig rådet verksamhet på samarbetet med företagarföreningar, handelskamrarna och FinskSvenska handelskammaren (infopoint)
– under hösten anordnas ett seminarium under rubriken (preliminär) ”Gränsöverskridande handel i Tornedalen”. Rådet kommer att svar för kostnaderna.
– Tornedalsrådets strategi förnyas, processen börjar
– Tornedalsrådet gör en utredning bland berörda kommuner om Arctic Canoe Race kan återupplivas.

5.4. Annan verksamhet under 2019
– Utdelning av kulturstipendiet 2019 i samband med styrelsemötet under mars 2019.
– Kulturarbetsgruppens och näringslivsgruppens möten
– kontakt med Troms fylkes, Norrbottens och Lapplands riksdagsledamöter gällande Tor-nedalsrådets / medlemskommunernas huvudprojekt. I intressebevakningen är även landsting, regionala aktörer, ministeriernas/departementens politiska ledning samt de centrala tjänsteinnehavarna. Kommunernas huvudprojekt samlas ihop till ett dokument ”Tornedalsrådets Huvudprojekt 2020”. Huvudmålet är att påverka vårens rambudgetbehandling dvs. vårpropositionen. Huvudprojekten tas upp även under regeringarnas budgetförhandlingar som sker senare på hösten, dvs. budgetpropositionen. Huvudprojekt –dokumentet kommer att skickas vidare till regionernas riksdagsledamöter, så att de kan för sin del föra vidare rådets huvudprojekt.
– Pilgrimsprojektet i Haparanda (Leader) blir färdigt. Resultaten delas med samtliga församlingar i Tornedalen. Målet är att få en pilgrimsled från TorneåHaparanda ända fram till Ishavet.
– Samarbete med Leader-partners
– Samarbete med FinskSvenska Handelskammaren (infopoint)
– Samarbete med Provincia Botniensis, knyter sig speciellt till 3. Hållbara städer och stads-utveckling
– annan ad hoc –verksamhet som anknyter sig till rådets strategi samt Nordiska Ministerrådets prioriterade områden
– styrelsemöten och årsmötet

5.5. Planlagda aktiviteter 2020
I rådets verksamhetsfokus är strategins spets ” 2) Ökat gränsöverskridande samarbete”
– det gränsöverskridande och interkommunala samarbetet kommer att på nytt kartläggas. Samarbete kommer att göras t.ex. med Tornedalens museum.  Rådet kommer att anlita en konsult vars uppgift kommer att i samarbete med rådet göra ett frågeformulär där nuvarande samarbetet kartläggs och förväntningarna samlas in. Efter detta kommer man att bygga fram en modell som skall hjälpa medlemskommunerna med gränsöverskridande samarbete i valda branscher/verksamhetsområden
– ett seminarium under rubriken (preliminär) ”Gränsöverskridande samarbete mellan Tor-nedalsrådets medlemskommuner” anordnas. Tornedalsrådet svarar för kostnaderna.

5.6. Annan verksamhet under 2020
– Utdelning av kulturstipendiet 2020 i samband med första styrelsemötet under mars 2020.
– Kulturarbetsgruppens och näringslivsgruppens möten i mars 2020. I samband med detta möte uppdateras Tornedalsrådets huvudprojekt 2021
– kontakt med Troms fylkes, Norrbottens och Lapplands riksdagsledamöter gällande Tor-nedalsrådets / medlemskommunernas huvudprojekt. I intressebevakningen är även landsting, regionala aktörer, ministeriernas/departementens politiska ledning samt de centrala tjänsteinnehavarna. Kommunernas huvudprojekt samlas ihop till ett dokument ”Tornedalsrådets Huvudprojekt 2021”. Huvudmålet är att påverka vårens rambudgetbehandling dvs. vårpropositionen. Huvudprojekten tas upp även under regeringarnas budgetförhandlingar som sker senare på hösten, dvs. budgetpropositionen. Huvudprojekt –dokumentet kommer att skickas vidare till regionernas riksdagsledamöter, så att de kan för sin del föra vidare rådets huvudprojekt.
– Samarbete med Leader-partners
– Samarbete med FinskSvenska Handelskammaren (infopoint)
– Samarbete med Provincia Botniensis, knyter sig speciellt till 3. Hållbara städer och stads-utveckling
– annan ad hoc –verksamhet som anknyter sig till rådets strategi samt Nordiska Ministerrådets prioriterade områden
– styrelsemöten och årsmötet